Idag den 22:e december är det vintersolståndet och årets kortaste dag, se även AB. Själv lider jag svårt av mörkret och ser framemot mera ljus även om det tar ett tag innan man märker vändningen.

Vid norra halvklotets vintersolstånd lutar jordaxelns norra del rakt bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin kortaste dag och längsta natt. Norr om norra polcirkeln går då solen inte ens upp utan det råder natt eller skymning dygnet runt.

Annars är jag nästan själv på jobbet, alla tanterna är lediga för att städa och baka. Maken är ledig för att handla hos oss.

Tänker annars på förra året vid den här tiden då vi höll på att bli alldeles insnöade och man knappt tog sig fram på gator och trottoarer. Huvaligen! Bättre så här i alla fall.

Tidigt i somras så fick jag en rosa pelargon som jag planterat i en kruka som hänger på väggen utanför ytterdörren. Och där hänger den, ännu den 18 december. Den blommar till och med. Vad gör man?

Vi har ju bara haft någon enstaka frostnatt och då är den skyddad inne vid väggen. Blir det ännu kallare så får man väl ta in den några dagar. Och nån snö lär det väl bara bli tillfälligtvis.  

 Så var det dags för den engelska fruktkakan att bakas! Nu har jag tagit ut den ur ugnen och när den svalnat så ska den svepas in i folie och vila till jul!

Se recept!   

 Så var det dags för den engelska fruktkakan att bakas! Nu har jag tagit ut den ur ugnen och när den svalnat så ska den svepas in i folie och vila till jul!

Se recept!   

Har ni kommit långt med julförberedelserna? Det har inte jag. För er andra kan det kännas skönt att det finns någon som bara har satt upp de elektriska ljusstakarna och faktiskt kommit ihåg att tända ljusen på söndagarna och det är ungefär det jag gjort.  Läste någonstans att man ska planera sin jul ordentligt. Nu ska man planera också ovanpå allt annat! Nyckeln är att hålla nere ambitionerna och inte ha så mycket måsten. En kravlös jul är bäst!

Bilden föreställer ett hjärta som Sonen sytt ihop på slöjden för några år sedan. Ett riktigt vinterhjärta

Novembermörkret är massivt. Visserligen har adventstiden inträtt med en stor storm men mörkrer är tungt. Det går på ren vilja nu och man försöker tända ljus, både verkliga och symboliska för att orka. Brukar klara tiden fram till jul bra men i år är det supertungt. Kanske är det för att Maken reser så mycket som det är extratungt i år.

Helgen var i alla fall alla hemma och vi försökte göra så gott vi kan. Maken och Sonen bowlade i lördags och i går var vi på stan i stormen och tittade på julskyltningen och handlade lite.

Inatt ven stormen i trädkronorna och höll oss vakna. Men vi kanske inte ska säga något. Vi har ström och inget verkar skadat så det är bara att ta nya tag.

Minusgrader i morse och halka. Brrrrr.... Nu kommer vintern och det gäller bara att överleva.

Ibland kör det ihop sig i livet och man orkar inte så mycket mer än att hålla sig på benen. Då är det viktigt att försöka komma ut en stund varje dag för att få andas frisk luft i alla fall. Det är bara att acceptera att ibland är det för tungt för att orka träna och träffa folk. Försök att inte falla ner i godis, kak och chipsträsket utan ät som vanligt och tänk på att inte glömma färsk frukt!

Kom också ihåg att en fågel måste ha lite motvind för att kunna lyfta! Ibland är livet tungt, det är bara så.....